Hade turligt nog kompat ut måndagen för att slippa brumma direkt till kramfros och istället etappköra via umeå och övernatta där. För på måndag morgon vaknar jag med rejäla låsningar i revbenstrakten vilket resulterar i att jag inte kan sitta ordentligt eller andas på någon djupare nivå än som en svettig hund. Försökte sätta mig i bilen men det funkade inte alls. Så jag fick snällt vänta på att få en akuttid hos en naprapat och sedan trycka i mig rejält med piller. Kunde inte köra hem förrän på eftermiddagen... 

Även om jag kunde köra kunde jag inte riktigt använda armen på grund av all kramp. Så väl framme fick jag ringa ut mina hyresvärdar för hjälp med att öppna och lasta ur transporten. Kändes sådär. Är dock bättre idag även om allt för djupa andetag samt obetänksamt användande av armen inte rekomenderas. 

Så det kommer att bli en lugn vecka för erik. Både pga min arm och för att det är skit ute. Hårt och mörkt, det går inte att rida någonstans alls... Så det ser ut som om han kommer att få öva på att skritta. Det svåraste kommer dock att vara att vara utan lille Dino. Han har fått gå i vinteridé hos min mor. Det är numera för kallt för att han ska kunna ligga ute i bilen medan jag jobbar. Men det är en mycket tom lägenhet här ikväll...

Denna text var allt min arm klarade att skriva i ett sträck så det får räcka för ikväll. 
Sov gott!

  
lite så känns det....