Efter lite om och men så blev det Umeå ändå. Vi kom oss iväg på lör eftermiddag men sambons bil står tryggt parkerad kvar i Östersund. Lördag avr för övrigt en alldeles strålande dag och jag passade på att slå två flugor i en smäll. För att få lite kvalitetstid ihop fick sambon hänga med ut till stallet och rida. Det var ett tag sen sist så lite vingligt var det. Men alla ben och armar klarade sig bra.



Firade Elles födelsedag med att gå ut och dansa - mycket trevligt - men något hoppande på söndagen blev det inte. Istället åkte jag och medryttaren in igår och skuttade lite studs och bommar. Det kändes dock att han fått gå lite si och så sen kursen. Han ville inte alls sammarbeta på det här härliga mjuka sättet utan studsade hit och dit som en gummiboll. Det blev väl något bättre på slutet men vi får se hur han är imorgon på banträningen. Avslutade kvällen (som för övrigt bestod av regn på ditvägen och tolsnö på hemvägen) med en transport som frös fast på kulan på bilen. Klockan hade passerat 23 och den jävlen vägrade släppa! Fick ringa ett skämssamtal till stallet ägarinna som hade medlidande och skickade ut sin snälla karl att hjälpa mig. Efter lite våld så kunde jag äntligen köra iväg med bilen.

Ikväll har vi i alla fall varit ute barbacka och tittat på stjärnorna... så härligt. Red en ny väg som ledde ut i skogen och bakom ett berg vilket gjorde att lamporna från kramfors blev effektivt dolda. Så det var jag, Erik och stjärnorna. Väldigt avslappnande för hjärnkontoret.