Regn, regn och åter regn... Inte ens Dino ville ut och promenera imorse fast än jag steg upp extra tidigt för honom så att han verkligen skulle få en riktig promenadf ifall jag skulle bli utringd. Vilket jag inte har blivit eftersom jag lyckats spilla te över min mobil så att den måste ligga på tork. Sen får vi se om den startar.... Som plus på det så rinner nu snoret ymmnigt ur näsan också. Känner verkligen att min kropp anstränger sig för att prestera max nu!

Ikväll ska iaf hästen klippas och jag slipper göra det. Så det känns som ljusglimten i höstmörkret. Jag har bytt med snälla haggängskompis Elle så att jag istället masserar hennes Bus. Mycket bättre enligt mig.

Igår kväll så passade jag på att trimma lite över en markarbetsövning som hoppgrupperna innan använt sig av. Och direkt när jag satt upp och tog tyglarna var han riktigt fin. Hoppningen dan innan gav iaf resultat i att han blev genomjobbad! Han var helt enkelt superfin och lydig. Det är sådana gånger som man lever för, när allt bara går som det ska!. Övningen var enkel. Två cavaletti på mellersta blocken. Vid var kortända i ridhuset på medellinjen och ca 10 m från C/A. Det ska vara rätt tajt. Sedan galopperade man över dessa och red på så man vände upp från väggen och var tvungen att vara mycket noga med hörnpasseringarna. Fungerade fint!

Idag var vi ute i skogen och det blev mest skritt pga det frusna underlaget. Nu hoppas jag att det kommer snö snart så vi kan rida up och galoppera ordentligt. Jag är less på att lalla runt!

Det blev pga sjukdom en ledig tid igårkväll i ridhuset och det var perfekt för jag behövde verkligen hoppa. Det var ju dock inte bara jag som kom på iden att man kunde rida i ridhuset då utan vi var väl ca 10 st. Så det var lite knepigt att hoppa utan att ta för stor plats. Men det är tur att detta ändå är ett hoppvänligt stall där toleransen är hög för det gick iaf genomföra. Vi hoppade på övningen som ridskolan lämnat kvar, vilket var "timglaset".  Jag kände mig rätt ringrostig och erik var väldigt av/på och vi fick inte riktigt till det. Stundtals kändes det bra och de andra gångerna fick vi inget flyt alls...
Det är iof bra framhoppningsträning att rida när det är så mycket folk för man kan inte helt koncentrera sig på hindret utan måste hela tiden även ha kontroll på omgivningen så att man inte rider över någon stackare. Så är det ju på tävling också, plus att jag haft lite problem med det (även om jag tycker att det blivit bättre). 
Så vi ska hoppa på lördag igen och då hoppas jag att det lossnat lite. Han var väldigt fin att rida efteråt i dressyren. Kanske ska försöka värma upp längre? Får fundera.  

Eftersom jag färdats mot hemtrakterna för att fira den gode fadern i helgen blev det vila för hästen. Idag var dock det sköna livet över och vi startade genom tömkörning 60 minuter. Det blev lite tempoväxlingar och lite samling och galopp på rakt spår (vilket är otroligt svårt på töm om man heter Erik...) rakt spår blir oftast sicksack eller så går han rakt, så rakt att han inte heller svänger vid hörnet. Jaja... trägen vinner, eller?

Imorgon så ska jag försöka få hoppa lite om det finns tid i manegen. Måste bara klura ut vad. Nu när säsongen är över och det är långt kvar till nästa tävling tycker jag att det är lite trixigt att komma på vad som bör prioriteras. Det blir lättare sen när han har haft sitt hoppupppehåll. Då ska han ju igång och sen toppas. Nu är det ju mer bara... ja det löser sig nog.  

I väntan på bättre tider så kommer det lite arkivbilder från SMet här uppe i Umeå. På bilderna, Erica Sjösröm.